Gå direkt till
För att förstå en viss lag behöver du ibland gå tillbaka till förarbetena och läsa om varför lagen infördes. För att hitta förarbetena behöver du följa lagstiftningen bakvägen, och för att förstå hur du ska gå till väga bör du känna till något om hur lagstiftningsprocessen går till.
När du letar efter förarbeten till en viss lag söker du upp lagen i Svensk författningssamling (SFS) i tryckt format. Den lagtext du då får fram på skärmen ser ut som när den ursprungligen gavs ut och trycktes på papper.
Om du till exempel söker fram lag 2006:545 om skyddsrum så hittar du längst ner på lagtextens första sida en fotnot som anger vilka förarbeten som hör till den lagen. I det här fallet står det: Prop. 2005/06:133, bet. 2005/06:FöU9, rskr. 2005/06:295. Dessa bokstäver och siffror uttyds så här:
Regeringen lämnade under riksdagsåret 2005/06 en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag. Propositionen var nummer 133 i ordningen. Riksdagen lämnade ärendet till Försvarsutskottet där det efter behandling blev betänkande nummer 9. Utskottsbetänkandet gick sedan tillbaka till riksdagen som godkände den nya lagen och sände en kort formell riksdagsskrivelse med nummer 295 till regeringen som därefter utfärdade lagen.
I propositionen finns vanligen rubriken Ärendet och dess beredning. Under den rubriken kan du läsa vilken eller vilka utredningar som propositionen bygger på.
Det finns inte förarbeten till alla lagar. En ny lag som bara består av ändringar av en tidigare lag har oftast inga förarbeten. Sök bland regeringens propositionerSök bland riksdagens utskottsbetänkandenSök bland riksdagens skrivelser
Riksdagen företräder folket och tar beslut om lagar.
På riksdagens webbplats finns en utförlig beskrivning i form av bilder och text.Från lagförslag till beslut
Grundlagarna skyddar vår demokrati. De står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.
Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Våra grundlagar är
Riksdagen informerar om grundlagarna
När riksdagen har beslutat om en ny lag ger regeringen ut den så att allmänheten kan läsa den. Detta kallas för att lagen kungörs. En helt ny lag kallas för en grundförfattning. En lag som ändrar en tidigare lag kallas för en ändringsförfattning. Båda lagarna får ett unikt löpnummer i Svensk författningssamling (SFS), till exempel lag (2003:307) om förbud mot diskriminering respektive lag (2006:69) om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.
När en författning har funnits ett tag brukar alla ändringar göra det svårt att se vilken text som gäller. Många myndigheter sammanställer då en version av texten där alla ändringsförfattningar är inlagda på rätt plats i grundförfattningen. Denna text kallas för en konsoliderad version av författningen. Regeringskansliet har en databas för dessa versioner av lagar och förordningar. Databasen kallas för Författningar i fulltext. En myndighet kan också välja att trycka den konsoliderade versionen och ge ut den på nytt. Detta brukar anges i författningen med ordet omtryck.Sök bland grund- och ändringsförfattningar i SFS i tryckt formatSök bland konsoliderade versioner av lagar och förordningar i SFS i fulltext
Hyreslagen är ett populärnamn. Den går att i hitta i Jordabalken 1970:994 kapitel 12.
Offentlig rätt är de rättsområden som reglerar förhållanden inom staten och i viss mån mellan staten och enskilda, till exempel Sveriges statsskick, yttranderätt, tryckfrihetsrätt, offentlighetsprincipen, kommunrätt och förvaltningsrätt.
Civilrätt är de rättsområden som i första hand reglerar rättsförhållanden mellan enskilda (både privatpersoner och företag), till exempel avtal, köp, arv, äktenskap, patent och näringsverksamhet.
Lagboken ges ut som bok och den är inte en offentlig publikation. Lagböcker ges ut av flera förlag. Du kan hitta lagböcker på bibliotek eller hos bokhandlare som har juridisk litteratur.
Innan regeringen skriver en proposition får myndigheter och intresseorganisationer (remissinstanser) yttra sig över ett utredningsförslag från till exempel en kommitté. Om en stor del av remissinstanserna är negativa till förslaget kan regeringen besluta att inte gå vidare i frågan. Regeringen kan också försöka hitta andra lösningar än de som kommittén har föreslagit.
I riksdagen skickas inkomna propositioner, motioner och skrivelser till de olika utskotten på remiss. Ett utskott kan i sin tur skicka ärendet vidare till ett annat utskott för yttrande. Både regeringen och riksdagsutskotten kan också skicka ett lagförslag på remiss till Lagrådet.
IM = Inskrivningsmyndighet som hanterar uppgifter om ägare och olika rättigheter i fastigheter.RF = RegeringsformenJK = JustitiekanslernDs = Departementsserien av offentliga utredningarJO = Justitieombudsmännen (det officiella namnet är Riksdagens ombudsmän)SOU = Statens offentliga utredningar
Här hittar du de oftast efterfrågade förkortningarna till lagar:
HSL = Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)LAS = Lag om anställningsskydd (1982:80) LOA = Lag om offentlig anställning (1994:260) LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)LSU = Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603)LVM = Lag om vård av missbrukare (1988:870)LVU = Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) KtjL = Konsumenttjänstlag (1985:716)MBL = Lag om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) ML = Mervärdesskattelag (1994:200)SekrL = Sekretesslag (1980:100)SoL = Socialtjänstlag (2001:453)ValL = Vallag (1997:157)
Senast ändrad: 2007-11-23