Ordlista

Allmänna råd är rekommendationer från en myndighet om hur föreskrifter, lagar eller förordningar kan tillämpas. De är inte bindande, utan visar exempel på hur reglerna kan följas.

Ett betänkande är en rapport med förslag. Det kan vara:

• En rapport från något av riksdagens utskott med ett motiverat förslag till hur riksdagen ska besluta i ett ärende. Rapporten kallas då för ett utskottsbetänkande.
• En rapport med förslag från en särskild utredare eller kommitté som regeringen har tillsatt. Rapporten kallas då för ett utredningsbetänkande och publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Budgetpropositionen är regeringens årliga förslag till statens budget. Den innehåller beräkningar av inkomster och utgifter samt förslag till hur pengarna ska fördelas. Den lämnas till riksdagen senast den 20 september ett vanligt år, men kan lämnas senare vid valår.

Departementsserien (Ds) är en serie där regeringen publicerar egna slutsatser och förslag som inte ges ut som SOU.

Ett EU‑direktiv är en regel som EU beslutar om och som alla medlemsländer måste följa. Direktivet anger målet, men varje land får själv bestämma hur reglerna ska införas i den egna lagen.

EU-domstolen tolkar EU-rätten och avgör tvister mellan medlemsländer och EU:s institutioner. Under EU-domstolen finns en tribunal, en särskild domstol, som prövar mål som rör enskilda och företag. Tribunalens domar kan överklagas till EU-domstolen.

EU-fördraget är ett grundläggande avtal som styr EU:s principer och samarbete. Det kallas också Maastrichtfördraget och kompletteras av EUF-fördraget, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Se Förordning.

EU‑rätt är det gemensamma regelverk som gäller för alla EU‑länder, och den har företräde framför nationell lag. EU‑rätten omfattar de grundläggande fördragen, EU‑förordningar och EU‑direktiv samt andra rättsakter från EU:s institutioner. Den inkluderar också EU‑domstolens rättspraxis och de avtal som EU ingår med länder utanför unionen.

Läs mer om EU-rätten på riksdagens webbplats

EUR‑Lex är EU:s portal för gällande EU‑rätt. Här kan du söka i olika databaser efter fördrag, lagstiftning, rättspraxis, frågor från parlamentsledamöter och Europeiska unionens officiella tidning (EUT).

Sök på EUR-Lex

Europadomstolen är den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Den prövar fall där en person anser att en stat har brutit mot Europakonventionen, som skyddar individens grundläggande rättigheter. Syftet med Europakonventionen är att förhindra att stater missbrukar sin makt och kränker medborgarnas rättigheter. Konventionen gäller som svensk lag sedan 1995.

Läs mer om Europadomstolen och Europakonventionen på regeringens webbplats

Läs mer om Europadomstolen och Europakonventionen på Domstolsverkets webbplats

Europeiska unionen (EU) är ett samarbete mellan Europas medlemsländer och utvecklades ur det tidigare EG‑samarbetet. EU bildades den 1 november 1993 när EU‑fördraget, även kallat Maastrichtfördraget eller Unionsfördraget, trädde i kraft.

Läs mer om EU på riksdagens webbplats

Sök på EUR-Lex bland EU:s rättsliga dokument

En framställning är ett formellt förslag som lämnas till riksdagen från en av riksdagens egna myndigheter eller från andra organ som riksdagen har utsett. När en framställning kommit in skickas den vidare till ett av riksdagens utskott. Utskottet går igenom förslaget och lämnar därefter ett förslag till beslut, som riksdagen sedan tar ställning till.

Exempel på riksdagsmyndigheter och organ som får lämna framställningar till riksdagen är

Förarbeten är de dokument som tas fram innan riksdagen beslutar om en ny lag eller ändrar en befintlig lag. De används för att förstå varför lagen har skapats och hur den är tänkt att fungera. Till förarbetena räknas bland annat utredningsbetänkanden, propositioner och utskottsbetänkanden. Förarbetena kan därför vara ett viktigt stöd när man ska tolka lagen.

Ett fördrag är ett avtal mellan EU‑länderna som innehåller de grundläggande reglerna för hur EU ska fungera. Fördragen fungerar som EU:s grundlagar och ligger till grund för mer detaljerade regler, bland annat EU‑direktiv och EU‑förordningar som tas fram inom EU‑samarbetet.

Författning är en samlande beteckning för lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter.

Författningar i fulltext är Regeringskansliets databas där lagar och förordningar visas i sin senaste gällande version. Alla ändringar är redan införda i grundtexten, vilket innebär att man får en konsoliderad version av författningen, alltså den kompletta och uppdaterade text som gäller just nu.

Sök i Författningar i fulltext

En författningssamling är en samling där olika regler, som lagar och förordningar, publiceras. Den viktigaste är Svensk författningssamling som ges ut av Regeringskansliet och innehåller alla lagar som riksdagen beslutar och alla förordningar som regeringen beslutar.

Även statliga myndigheter har egna författningssamlingar, till exempel Sjöfartsverket, Riksarkivet och Naturvårdsverket.

En förordning är en regel som regeringen beslutar om utan att riksdagen är med. Förordningar används ofta för att styra hur statliga myndigheter ska arbeta och påverkar normalt inte privatpersoner direkt, eftersom sådana regler kräver lag som riksdagen beslutar om. Alla svenska förordningar publiceras i Svensk författningssamling.

Ett förordningsmotiv är en text där regeringen förklarar nya regler i en förordning och beskriver hur reglerna ska förstås och användas i praktiken. I förordningsmotivet kan regeringen också förklara varför förordningen har tagits fram. Om det finns ett förordningsmotiv brukar det anges i en fotnot i själva förordningen. Förordningsmotiv liknar på så sätt propositioner, som används när regeringen lämnar förslag om nya lagar till riksdagen.

Sök bland förordningsmotiven

En förtursförklaring innebär att du som part kan be domstolen att behandla ditt mål snabbare om handläggningen tar oskäligt lång tid. Domstolen gör då en bedömning av om ditt mål ska prioriteras framför andra mål.

Se sammanställning av beslut om förtursförklaring

En grundförfattning är den ursprungliga versionen av en ny författning när den publiceras för första gången. Om författningen senare ändras ges en ny text ut, och den kallas då ändringsförfattning. Både grundförfattningar och ändringsförfattningar får egna löpnummer i Svensk författningssamling (SFS), till exempel Järnvägslag (2004:519) och Lag (2018:191) om ändring i järnvägslagen (2004:519).

Grund- och ändringsförfattningar som publiceras från och med den 1 april 2018 publiceras på Regeringskansliets webbplats Svensk författningssamling. Äldre författningar finns i databasen med Svensk författningssamling i tryckt format.

Sök SFS på svenskforfattningssamling.se

Sök i SFS i tryckt format

En grundlag är en särskilt viktig lag som står över alla andra lagar i Sverige. Det betyder att inga andra lagar får säga något som strider mot en grundlag. Grundlagarna skyddar demokratin och våra fri‑ och rättigheter.

Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD) är en tryckt publikation som innehåller referat av domstolens viktigare avgöranden. Fram till årsskiftet 2010/2011 hette domstolen Regeringsrätten, och årsboken kallades då Regeringsrättens årsbok (RÅ).

I juridiska texter hänvisar man ofta till rättsfall genom var de finns publicerade i HFD eller RÅ. Till exempel betyder HFD 2011 ref. 4 att referatet finns i 2011 års utgåva och är nummer 4, och RÅ 2006 ref. 32 att det finns i 2006 års utgåva som nummer 32. Via Domstolsverkets tjänst “Sök rättspraxis”, kan du hitta sådana referat från och med 1993 och framåt.

Sök Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i tjänsten Sök rättspraxis

Justitieombudsmännen (JO) är en myndighet under riksdagen som granskar att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och regler i sitt arbete. JO:s uppgift är att se till att du och andra medborgare blir korrekt behandlade av myndigheterna. Om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad kan du lämna in ett klagomål till JO.

Riksdagens ombudsmän (JO)

En kommitté tillsätts av regeringen när en fråga är så svår eller omfattande att den måste utredas ordentligt innan regeringen kan lämna en proposition till riksdagen. I kommittédirektiven anger regeringen vad kommittén ska utreda. En kommitté kan bestå av experter, tjänstemän eller politiker och ska ta fram underlag och förslag som regeringen sedan kan använda i sitt arbete med propositionen.

Ett kommittédirektiv är de instruktioner regeringen ger när en kommitté får i uppdrag att utreda en viss fråga. Direktivet beskriver vad kommittén ska utreda, vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till och när utredningen ska vara klar.

Sök bland kommittédirektiven

I kommittéregistret kan du läsa om vilka kommittéer regeringen har tillsatt, både sådana som pågår och sådana som är avslutade. Där finns information om vilka som deltagit i kommittéerna och vilka betänkanden de har lämnat.

Sök i kommittéregistret

Konsolidering innebär att myndigheter sammanställer en författning så att alla ändringsförfattningar förs in på rätt plats i grundförfattningen. På så sätt blir det tydligt vilken text som gäller. Konsoliderade versioner av lagar och förordningar samlas i Regeringskansliets databas Författningar i fulltext. En myndighet kan även välja att ge ut den konsoliderade versionen i tryckt form, och då anges detta i författningen som ett omtryck.

Konstitution är ett lands grundlagar.

En kungörelse är ett offentliggörande som talar om för allmänheten vad som gäller och som man förväntas rätta sig efter. Från den 1 april 2018 publiceras alla nya lagar och förordningar på webbplatsen Svensk författningssamling, och när en författning är publicerad där anses den vara kungjord. Äldre författningar kan sökas i Regeringskansliets databas Svensk författningssamling i tryckt format, där texterna visas så som de såg ut när de gavs ut.

Sök SFS på svenskforfattningssamling.se  (Lagar och förordningar från 2018 och framåt)

Sök i SFS i tryckt format  (Äldre lagar och förordningar 1998–2018)

Lagar är regler som alla i landet måste följa, och de beslutas av riksdagen. En lag kan bara ändras eller tas bort genom att riksdagen beslutar om en ny lag.

Lagrådets uppgift är att granska lagförslag som regeringen eller ett riksdagsutskott lämnar in. Syftet är att säkerställa att förslagen inte strider mot andra lagar eller mot grundlagarna och att de är tydliga och rättssäkra. När regeringen sedan lämnar en proposition till riksdagen följer Lagrådets granskning med i propositionen. Lagrådet består främst av domare från de högsta domstolarna.

Läs mer på Lagrådets webbplats

En lagrådsremiss är ett lagförslag som regeringen eller ett utskott i riksdagen skickar till Lagrådet för granskning.

En motion är ett förslag som en eller flera riksdagsledamöter lämnar till riksdagen. Oftast lämnas motioner efter att regeringen har lagt en proposition och handlar då om samma fråga, vilket gör motionen till ett motförslag till regeringens förslag.

Riksdagsledamöter kan också lämna fristående motioner utan att det finns en proposition, men sådana kan bara lämnas under den allmänna motionstiden i september–oktober eller vid en särskilt viktig händelse.

Sök bland riksdagsledamöternas motioner

En myndighet är ett statligt organ som sköter olika delar av den löpande verksamheten i Sverige, till exempel Skatteverket, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Regeringen beslutar om mål, riktlinjer och hur mycket pengar myndigheterna ska få genom årliga regleringsbrev, men regeringen får inte påverka hur en myndighet tillämpar en lag eller beslutar i ett enskilt ärende.

En myndighetsföreskrift är en regel som en statlig myndighet får besluta om efter att riksdagen eller regeringen har gett myndigheten rätt att göra det. Föreskrifterna gäller inom myndighetens eget verksamhetsområde och publiceras i den författningssamling som hör till myndigheten.

En notis används när en författning som en myndighet har beslutat inte publiceras i den egna författningssamlingen, utan i en annan myndighets författningssamling. Myndigheten som står bakom författningen ska då lägga in en notis i sin egen författningssamling. Notisen hänvisar till den myndighet som har publicerat författningen och anger vilken beteckning författningen har där.

Nådiga luntan är ett annat namn på budgetpropositionen.

Ett omtryck innebär att en författning som har ändrats många gånger ges ut på nytt i en samlad och uppdaterad version. Grundförfattningen och samtliga ändringsförfattningar slås då samman till en konsoliderad text. På författningens första sida står det tydligt att det är ett omtryck.

Se Rättspraxis.

Se Rättspraxis.

En proposition är ett förslag som regeringen lämnar till riksdagen. Den kan innehålla förslag till nya lagar, ändringar i lagar eller nya riktlinjer.

Ett protokoll är den skriftliga sammanställning som visar vad som sagts och beslutats i riksdagen. Det innehåller debatter, beslut och andra händelser som ägt rum i kammaren. Ett snabbprotokoll publiceras kort efter att mötet avslutats, medan det slutliga protokollet blir klart några veckor senare.

Sök bland riksdagens protokoll

Riksdagens myndigheter lämnar varje år in redogörelser som beskriver deras verksamhet. Redogörelserna skickas till riksdagen och behandlas av ett utskott, som går igenom innehållet och tar ställning till vilka åtgärder som behövs. Exempel på riksdagsmyndigheter som lämnar sådana redogörelser är Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Riksdagsstyrelsen och Riksbanken.

Sök bland riksdagsmyndigheternas redogörelser

Regeringen är den del av staten som styr riket, vilket framgår av regeringsformen. Det innebär att regeringen lämnar förslag till riksdagen i form av propositioner och ansvarar för att riksdagens beslut genomförs. Regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna sitta kvar, och riksdagen kan när som helst pröva om regeringen fortfarande har detta stöd.

Läs mer på regeringens webbplats

Regeringsformen (RF) är en av Sveriges fyra grundlagar. Regeringsformen innehåller de grundläggande principerna för det svenska statsskicket: hur Sverige ska styras, hur de högsta statsorganen ska organiseras och hur deras verksamhet ska bedrivas.

Regeringskansliet är den myndighet som hjälper regeringen i arbetet med att styra Sverige. Det består av Statsrådsberedningen, de olika departementen och Förvaltningsavdelningen. Till Regeringskansliet hör också Sveriges ambassader, konsulat, representationer och delegationer vid bland annat FN, EU och OECD.

Läs mer om Regeringskansliet på regeringens webbplats

Regeringsrättens årsbok (RÅ) var en tryckt publikation med referat av Regeringsrättens viktigare avgöranden. När Regeringsrätten bytte namn till Högsta förvaltningsdomstolen vid årsskiftet 2010/2011 började årsboken istället ges ut under namnet Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD) från och med 2011.

Sök Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i tjänsten Sök rättspraxis

Ett regleringsbrev är ett dokument som regeringen beslutar varje år och som styr arbetet i en statlig myndighet. I regleringsbrevet står bland annat vilka mål myndigheten ska nå och hur mycket pengar den får använda under året. Alla aktuella regleringsbrev finns samlade i Ekonomistyrningsverkets databas Statsliggaren.

Sök bland regleringsbreven i Statsliggaren

Riksdagen är Sveriges folkvalda parlament och utses genom allmänna val vart fjärde år. Den består av 349 ledamöter och är indelad i 15 utskott som arbetar med olika ämnesområden.

Riksdagen stiftar lagar, beslutar om skatter och bestämmer statens inkomster och utgifter genom statsbudgeten. Den granskar också hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete och har ett stort inflytande i frågor som rör utrikespolitik och EU.

Läs mer på riksdagens webbplats

Se Justitieombudsmännen (JO)

Riksdagsordningen (RO) innehåller detaljerade regler för hur riksdagen ska arbeta och hur beslutsprocessen ska gå till. Den har en särskild ställning mellan grundlag och vanlig lag. Till skillnad från grundlagar kan RO ändras genom ett enda riksdagsbeslut, men beslutet måste fattas med kvalificerad majoritet – minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna.

Se Skrivelse.

Riksdagens arbete dokumenteras i riksdagstrycket. Till riksdagstrycket hör protokoll, propositioner, framställningar och redogörelser, motioner, utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelser.

Rskr betyder skrivelse från riksdagen till regeringen.

RÅ är en förkortning som kan stå för både Riksåklagaren och Regeringsrättens årsbok.

Rättsinformation är ett samlingsbegrepp för alla dokument som är ett resultat av rättsprocessens steg. På lagrummet.se finns länkar till alla dessa dokument.

I gruppen förarbeten ingår

• regeringens kommittédirektiv och kommittéregistret
• regeringens utredningsbetänkanden som publiceras i Departementsserien (Ds) och i Statens offentliga utredningar (SOU)
• regeringens förordningsmotiv
• regeringens propositioner och skrivelser till riksdagen
• regeringens lagrådsremisser till Lagrådet
• riksdagsledamöternas motioner
• riksdagsutskottens betänkanden och yttranden
• riksdagsmyndigheternas framställningar och redogörelser
• riksdagens skrivelser
• riksdagens protokoll
• Lagrådets yttranden.

I gruppen författningar ingår

• grundlagar och andra lagar som riksdagen har beslutat
• förordningar som regeringen har beslutat
• myndighetsföreskrifter.

I gruppen rättspraxis ingår

• vägledande avgöranden från högre domstolar
• vägledande avgöranden från vissa myndigheter
• beslut om förtursförklaring från domstolar.

I gruppen internationellt material ingår

• Sveriges internationella överenskommelser (SÖ), till exempel avtal och konventioner
• EU-rätt (fördrag, EU-förordningar och EU-direktiv)
• rättspraxis från EU-domstolen och Europadomstolen.

Rättspraxis innebär tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. När ett mål har avgjorts i högsta instans blir avgörandet vägledande för framtida rättstillämpning och kallas ett prejudikat.

Rättsprocessen är hela kedjan från att en fråga om en ny lag börjar utredas tills lagen börjar användas. Den omfattar utredningar, beslut och alla steg fram till att domstolar och myndigheter senare utvecklar rättspraxis när lagen tillämpas.

SFS är en förkortning av Svensk författningssamling.

SFS‑registret är ett register över alla lagar och förordningar som publiceras i Svensk författningssamling (SFS). I registret finns även författningar som har upphört att gälla.

Skr. betyder skrivelse från regeringen till riksdagen.

En skrivelse är ett meddelande som skickas mellan riksdagen och regeringen. En skrivelse från riksdagen talar om vilka beslut riksdagen har fattat och kallas riksdagsskrivelse, förkortad rskr. En skrivelse från regeringen innehåller information till riksdagen men innehåller inga förslag till beslut, till skillnad från en proposition. Regeringens skrivelser förkortas skr.

Sök bland riksdagens skrivelser

Sök bland regeringens skrivelser

SOU är en förkortning av Statens offentliga utredningar.

Statens offentliga utredningar (SOU) är en serie där betänkanden publiceras. Betänkanden innehåller slutsatser och förslag från en särskild utredare eller en kommitté som regeringen har tillsatt.

Sök bland Statens offentliga utredningar (SOU)

Statsliggaren är en databas hos Ekonomistyrningsverket som samlar alla aktuella regleringsbrev från regeringen till statliga myndigheter.

Sök i databasen Statsliggaren

Successionsordningen är den äldsta av Sveriges fyra grundlagar. Den antogs 1810 och reglerar vem som kan ärva den svenska tronen.

Svensk författningssamling (SFS) är en serie där lagar som riksdagen har beslutat och förordningar som regeringen har beslutat kungörs.

Sök SFS på svenskforfattningssamling.se (Lagar och förordningar från 2018 och framåt)

Sök i SFS i tryckt format (Äldre lagar och förordningar 1998–2018)

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) är den publikation där alla internationella avtal som är bindande för Sverige publiceras.

Sverige ingår varje år många olika avtal med andra länder och internationella organisationer. Avtalen kan kallas olika saker, till exempel traktater eller konventioner. De kan vara mellan två parter (bilaterala) eller mellan flera parter (multilaterala). I vissa fall kan även ensidiga viljeförklaringar innehålla bindande åtaganden.

Sök bland Sveriges internationella överenskommelser (SÖ)

Tryckfrihetsförordningen (TF) är en av Sveriges fyra grundlagar. Den reglerar yttrandefriheten i tryckta skrifter och ger alla rätt att ta del av allmänna och offentliga handlingar, vilket kallas offentlighetsprincipen.

Se Betänkande.

Ett utskott är en mindre arbetsgrupp i riksdagen som förbereder ärenden innan hela riksdagen fattar beslut. Det finns 15 utskott, och varje utskott har 17 ledamöter. Utskotten fungerar som ”miniriksdagar”, vilket innebär att de större partierna har fler platser än de mindre.

Läs mer om de olika utskotten på riksdagens webbplats

Sök bland riksdagsutskottens betänkanden

Se Utskott respektive Betänkande.

Våpen är ett annat namn på den ekonomiska vårpropositionen.

Vårpropositionen är regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och utgör det första steget i budgetprocessen. Det andra steget är budgetpropositionen som lämnas på hösten. Vårpropositionen lämnas till riksdagen varje år i april.

Se rättspraxis.

Ett yttrande är ett skriftligt ställningstagande. I riksdagen används yttranden främst i två situationer:

• Ett eller flera av riksdagens utskott får möjlighet att skriftligt yttra sig i ärenden som ett annat utskott ansvarar för.
• Regeringen eller riksdagsutskotten ber Lagrådet att yttra sig om ett lagförslag.

Sök bland riksdagsutskottens yttranden

Sök bland Lagrådets yttranden

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är den nyaste av Sveriges fyra grundlagar. Den antogs 1991 och reglerar yttrandefriheten i medier som inte är tryckta skrifter, till exempel radio och TV.

En ändringsförfattning är en författning som ändrar en tidigare grundförfattning. Den får, precis som grundförfattningen, ett eget löpnummer i Svensk författningssamling (SFS).

Grund‑ och ändringsförfattningar som publicerats från och med den 1 april 2018 finns på Regeringskansliets webbplats Svensk författningssamling. Äldre författningar finns i databasen med Svensk författningssamling i tryckt format.

Sök SFS på svenskforfattningssamling.se (Lagar och förordningar från 2018 och framåt)

Sök i SFS i tryckt format (Äldre lagar och förordningar 1998–2018)

En övergångsbestämmelse är en tillfällig regel som gäller under en bestämd period när en ny lag införs. Den kan till exempel undanta vissa redan pågående situationer från de nya reglerna eller göra det lättare att införa nya bestämmelser stegvis. Syftet är att övergången till den nya lagen ska fungera så smidigt som möjligt.